mrtoyou

Har inte bloggat på 600år känns det som, och varför skulle jag, ingen som läser eländet iaf!=P

Men det känns som att jag måste skriva av mig en massa, det är så mycket som har hänt mig sen sist..

Jag har träffat världens goaste person. Som verkligen fyller mig med glädje. Och jag kan inte i min vildaste fantasi förstå varför den personen valt mig att tillbringa tid med. Jag hade gett upp hoppet om kärlek, jag försökte att hitta den men fann den aldrig på riktigt. Nu i skrivandes stund så har jag insett att jag verkligen funnit den. Jag har absolut vetat att det varit på gång och att jag verkligen tyckt om den personen.. Men just nu. I detta nu är hela jag varm, jag känner i minsta lilla muskel och i minsta lilla cell att detta är den rätta.

Tack för att du finns och tack för att du gör mig till en helhet.
Jag vet att jag har många fel och brister, att jag många gånger klantar till det på ett eller annat sätt. Och att jag är otroligt dålig på att ta till mig. Men vet du? Jag är beredd att göra det. Beredd att sluta fåna mig och växa upp.
Jag känner mig vuxen med dig, fast ändå som 15år. Jag tycker om tanken att  bygga ett hem med dig så som vi håller på nu. Jag tycker om hur vi pratar om framtiden, år månader även dagar. Jag tycker om hur vi planerar för diverse presentationer vi har kvar att göra med vissa människor runtomkring oss.

Jag tycker om hur du kallar detta vårt och inte mitt. Att du säger, när kommer du hem? istället för hit..


Jag hatar att lämna dig när jag måste och älskar att träffa dig när jag kan.

Detta är något alldeles underbart. Och jag hoppas att alla människor runtom i världen kommer få uppleva detta minst en gång.. Det är alla människor värda.